Utan frågor uteblir svaren

Allting börjar alltid med någonting. Det spelar ingen roll vad det är som skall utföras. Allt börjar alltid med det där lilla steget. Det lilla som får igång dig, putten som tar dig förbi tröskeln. Du vet vad jag pratar om.

Den där tröskeln, det är den jag kämpar med just nu. Tröskeln för att komma igång och skriva inlägg här kontinuerligt.
För att det ska gå så enkelt som möjligt behöver jag din hjälp.

Hur tänker jag då, undrar du? Jo, prata med mig. Fråga mig saker. Berätta saker, involvera dig. Engagera dig. Det spelar egentligen ingen som helst roll vad det handlar om. Jag älskar att engagera mig i andra och hjälpa dem. Så om du har något du funderar över (vare sig det handlar om kärlek eller hur en brödrost fungerar), låt mig få veta det. Fråga mig.

 

Du hittar mig alltid på twitter om det är snabba svar du söker. Här i bloggen är det självklart öppet att kommentera bäst du vill; men om det är mer personliga frågor eller funderingar du har på hjärtat finns jag alltid på mejlen. Jag får mejlen pushade till mobiltelefonen och även om jag inte alltid kan ta mig tid att svara på studs är mejl något jag prioriterar (till och med över twitter).

Så: Jag är alltid här i kommentarsfältet, på twitter eller på snajvid@gmail.com

Poesi

HÅLL OM MIG

 

 

Jag är svag för dina ögon. Rädda mig när din spegel till själen fångat mig. Rädda mig med din röst när jag drunknar i den djupa blå färgen.

Håll om mig med din blick när jag är rädd. Berätta för mig att allt kommer bli bra.

 

Låt mig vara svag för dina ögon. Fånga mig med din själs spegel. Låt mig drunkna i den djupa blå färgen.

Håll om mig med din blick när jag är rädd. Berätta för mig att allt kommer bli bra.